Bokeh är ett ord som kommer från japanskan, och som betyder ungefär ”suddig”. Ordet har kommit att användas inom fotografi för att avse hur ett objektiv återger ljuspunkter som är ur fokus. Bokeh syftar med andra ord på alla delar i en bild som är ur fokus. Termen associeras ofta med ljuskällor eller reflexer som är ur fokus i bilden, men det beror bara på att effekten märks tydligast i dessa områden. Skillnader i olika objektivs aberrationer och bländarens form kan antingen skapa suddiga effekter som är dekorativa och effektfulla, eller suddiga effekter som bara är distraherande och störande – detta brukar kallas ”bra” respektive ”dålig” bokeh. Ibland använder fotografer medvetet ett kort skärpedjup för att skapa en tydligt avgränsad, suddig bakgrund. Det är särskilt viktigt för makroobjektiv och teleobjektiv att ha de egenskaper som krävs för att skapa ”bra” bokeh, eftersom dessa objektiv ofta används i situationer med mycket kort skärpedjup. Det är också viktigt då objektiv med formatet 85-150 millimeter på 35 millimeter används för porträttfotografering, eftersom fotografer i dessa situationer ofta vill ha ett kort skärpedjup för att skapa en suddig bakgrund som står i kontrast mot föremålet för porträttet.

När man fotograferar med bokeh blir varje ljuskälla som är ur fokus en liten version av objektivets bländare. Eftersom bländarna ofta är runda, blir varje ljuskälla som är ur fokus en liten cirkel. Det går dock även att skapa intressanta effekter genom att själv skapa en egen bländare med en annan form. Detta kan man helt enkelt göra genom att klippa ut en cirkel i styvt papper lika stor som objektivets lins, och mitt i detta papper klippa ut den form man vill att ljuskällorna ska ha, till exempel ett hjärta eller en stjärna.

Vissa avancerade digitalkameror idag har till och med en särskild bokeh-funktion, som gör att kameran tar flera bilder med olika bländare och fokus, och sedan kombinerar dem till en enda bild. Om du är intresserad av att prova nya fototekniker som bokeh, men inte har råd att investera i de objektiv du behöver, kan du ansöka om att låna pengar på Advisa. Då kan du vara säker på att du får de bästa förutsättningarna för ditt lån, eftersom du kan jämföra bankernas lånevillkor.

I dagens digitala värld är det många som återvänder till teknikens rötter, och väljer LP-skivor framför mp3-filer, VHS-band framför Netflix och pappersböcker framför e-böcker. Fotografering är inget undantag, då skaran av fotografer som väljer att fota med film istället för med pixlar blir allt fler. De som föredrar analog fotografering framför digital fotografering talar ofta om en särskild känsla som bilder fotade analogt får, jämför med digitala bilder. Kanske är det de naturliga färger och det dynamiska omfång som nästan bara kan återskapas med just färsk film av bra kvalitet som de menar. Vissa föredrar också analog fotografering för att man tvingas till ett långsammare tempo, medan ytterligare andra gör det av rent nostalgiska skäl, för att få använda gamla kameror. Oavsett av vilken anledning du funderar på att börja fotografera analogt finns det några saker du bör tänka igenom.

För det första måste man bestämma sig för vilken typ av film man vill använda. Dagens filmer är avancerade och ger bilder av hög kvalitet, men kanske är det inte det man vill uppnå? Om man vill fota en stadsbild med hög stämning kanske man hellre väljer en äldre, svartvit film. Ska man däremot fota en livfull trädgårdsscen kan en mer modern film vara att föredra. Ekonomi spelar också in till viss del, då svartvit film är betydligt enklare och billigare att framkalla hemma. Vill man åstadkomma en viss effekt ska man dock inte dra sig för kostnaden att lämna in filmen till framkallning.

Man måste också bestämma sig för vilket format man ska använda: småformat, mellanformat eller storformat. Småformat har den fördelen att det är billigt, enkelt och flexibelt. Det är ett så omtyckt format att det är detta som har blivit standard (fullstorlek) i digitalkameror. Nackdelen (i vissa fall) är naturligtvis att det är litet. Väljer man mellanformat eller storformat börjar priset per bild klättra, och varje fotografi kräver därför mer eftertanke och precision. Det är ett långsammare arbetssätt, som många föredrar i dagens stressade samhälle. Att ta ett fotografi i storformat kan för en fotointresserad ha samma effekt som ett varmt bad i badkar har för någon annan. Storformat kallas därför också ”fotografins zen-buddhism”.

Ju högre pixelantal en digitalkamera har, desto mindre blir pixlarna. Detta medför både positiva och negativa konsekvenser. Ett högt pixelantal gör att man kan ta bilder med högre upplösning. Men mindre pixlar gör också att oskärpa syns tydligare när man senare förstorar upp bilderna på en datorskärm. Att få till skarpa bilder med hög upplösning kan därför vara svårt, men värt besväret, eftersom det finns mycket man kan göra med dem. Man kan till exempel förstora dem så mycket att man kan skapa en fototapet av dem, utan att bilden blir oskarp. Du kan enkelt beställa fototapeter på Photowall.se. Man kan också zooma in i bilden och skapa fina detaljbilder, också de skarpa.

Men för att kunna göra allt detta finns det vissa saker man måste tänka på när man fotar med en digitalkamera med ett högt pixelantal. En av de första sakerna man kan göra är att öka slutartiden så mycket som möjligt (inom gränserna för din fotografiska metod). Detta minskar nämligen effekten av hand- och kamerarörelser som kan orsaka suddiga eller oskarpa bilder. Om objektivet har en funktion för vibrationsreducering är det bra att aktivera den. Annars är den mest effektiva metoden för att motverka både hand- och kamerarörelser att använda ett stativ. Med ett stativ får du en helt stadig bild som inte störs av en ostadig hand eller nedtryckningen av utlösaren.

Om du inte har möjlighet att använda ett stativ finns det saker du kan göra ändå för att få ett stabilare foto. När du fotograferar stående kan du till exempel hålla i kameran med armbågarna intryckta mot överkroppen, för att ge mer stöd.

Valet av bländaröppning spelar också en stor roll för bildens skärpa. Det bästa är att välja en lite mindre bländaröppning. Då minskar objektivaberrationer, samtidigt som skärpedjupet ökar, vilket gör det lättare att fokusera. Du måste däremot akta dig för att välja en för liten bländaröppning, eftersom det kan orsaka diffraktion som gör att bilden ser mjukare ut.

Du kan också kontrollera bildens upplösning med hjälp av en funktion som vissa kameror har som kallas ”Brusreducering vid högt ISO”. Du kan justera denna funktion för att passa din bild.

Har du ett brinnande intresse för fotografering, och vill livnära dig på det? Grattis, för du har redan det allra viktigaste, nämligen intresset. Att ha ett genuint intresse för att fotografera skapar en vilja att alltid lära sig mer och förbättra sig. Att ha en formell utbildning i bagaget skadar aldrig, men har du ett intresse för fotografering är du sannolikt självlärd till stor del, och ibland räcker det.

Många blivande fotografer drömmer om att frilansa, och om att vara sina egna chefer. Om du också gör det blir ditt första steg för att arbeta som fotograf att registrera dig för F-skatt, det vill säga att starta ett företag. När du börjar få dina första betalda uppdrag kan det som nystartad vara skönt att slippa tänka på pappersarbetet bakom pengarna. Då kan du till exempel låta Fakturino hjälpa dig med factoring.

Hur får man då de första uppdragen? En bra start kan vara att fotografera vimmelbilder. Beroende på vem man tar bilderna för är kvalitetskraven lägre än för andra typer av bilder, vilket kan vara en fördel i början. Det är också ett bra sätt att öva upp dina färdigheter och lära känna din kamera, eftersom du kommer att få ta många bilder. En annan typ av fotografering där man har stor chans att få uppdrag utan att ha så mycket erfarenhet är skolfotografering. De flesta fotografer gör bara skolfoton under en eller två säsonger, så det är stor omsättning, och skolfotoföretagen söker nya fotografer inför varje säsong. De flesta företagen håller en egen tre eller fyra dagar lång utbildning, så det viktigaste är din sociala kompetens. Även om det inte är ett kreativt jobb kan det vara ett bra steg i utvecklingen, eftersom man får träna på att bemöta människor och representera sig själv som fotograf.

Det är svårt att livnära sig helt på fotografering, särskilt i början innan man har skapat sig ett namn. Därför är det bra att ha ett annat jobb utöver fotograferandet de första åren, så att man alltid har en fast grundinkomst att falla tillbaka på. Slutligen ska man se till att vara aktiv och synlig på internet – där kan man träffa många potentiella kunder.

Både när man letar efter en ny bostad och när man ska sälja sin egen bostad märker man hur viktiga fotografierna av bostaden är. De är det första intrycket som köparen får av bostaden, och i många fall kanske den huvudsakliga anledningen till att en köpare bestämmer sig för att gå på visning av bostaden. Alla som någon gång sålt sin bostad vet också att mäklarfotografer har en förmåga att ta fram de bästa sidorna av ens hem, och få det att se bättre ut än någonsin förr. Hur gör de?

Annci Gustavsson arbetar som fotograf hos en av Sveriges stora mäklarkedjor, och enligt henne är ljuset det viktigaste för en lyckad fotografering. Som mäklarfotograf arbetar man oftast endast med de lampor och ljusinsläpp som redan finns hos kunden, och har inte tillgång till extra blixtar. Därför menar hon att det är viktigt att få med fönstren i bild, och fånga hur ljuset faller in, eftersom det ger ”en inbjudande ton”.

Annci Gustavsson börjar sina fotograferingar med att se sig omkring i varje rum och börja bygga upp en bild av hur hon vill att fotot ska se ut. Som mäklarfotograf är man inte bara fotograf, utan även inredningsarkitekt, då man ofta får möblera om och placera kundens möblemang på ett sätt som är smickrande för rummet. En del förarbete måste dock kunden själv göra – det som inte finns på plats kan fotografen inte använda. Därför kan det till exempel vara bra att skaffa elementskydd för att täcka element och skapa en mer enhetlig bild av rummet. Det kan också vara en bra idé att köpa in färska blommor och placera ut i vaser, för att skapa ett blickfång.

Vissa mäklare tar dock fotograferingen ett steg längre. Mäklarfirman Fantastic Frank, som är baserade i Stockholm, har profilerat sig genom att satsa extra mycket på sina bilder. Till skillnad från många andra mäklarfirmor, som ger sina fotografer ungefär 90 minuter på sig att ta bilder i alla rum, tillägnar denna firma en hel dag till fotograferingen. Inspirationen är de fotograferingar som görs till inredningsmagasin. En av grundarna till företaget, Tomas Backman, menar att deras bostäder ofta får fler klick på Hemnet än många andra. Kanske betyder det att deras satsning lönar sig, och att fler mäklarfotografer kommer att följa i deras fotspår.

Förutom filmbaserade fotografier och digitala foton förekommer andra typer av fotografier.  Ofta behöver man mycket speciella kameror och annan kringutrustning än den gängse vanliga. Det gäller exempelvis vid nattfotografering där det är ett måste att använda ett stativ eftersom exponeringstiden är förlängd.

Infraröd fotografering
Vid infraröd fotografering, ibland kallad IR-fotografering, tas bilder på saker som är utanför det för ögat synliga spektrumet. Metoden används bland annat av polis och militär bland annat för mörkerfotografering, men även inom medicin och för att upptäcka sjukdomar hos träd. Man kan fotografera genom dimma eller jordatmosfären. IR-fotografering har många användningsområden.

Undervattensfotografering
Vid undervattensfotografering behöver fotografen har en särskild utrustning. I det ingår ett vattentätt kamerahus. Vidare behövs ett vidvinkelobjektiv på grund av vattnets brytningsgrad.

Undervattensfotografering kan ske med olika tekniker.

Det är en utmaning att filma under vatten eftersom det ofta är grumligt. Dessutom blir det mörkare desto djupare man befinner sig. Då är det bra att känna till att speciellt röda färger blir svåra att se. Skälet till det är att rött ljus absorberas effektivt av vatten. Blixt bör därför användas även på relativt grunt vatten.

Stereofotografering
Den som önskar skapa en illusion av en tredimensionell bild utgår från ett par 2-D-bilder. För att uppnå en sådan illusion behövs en särskild kamera med dubbla objektiv eller en speciell adapter som delar upp bilden i två delar. Eller så kan man göra som Sony gjorde. De monterade ihop två digitala kompaktkameror med en gemensam utlösare. Genom att mata åskådarens ögon med två olika bilder, två perspektiv av samma objekt med en anings avvikelse, skapas en djupverkan i hjärnan. Det liknar de avvikelser som båda ögonen får naturligt vid binokulärt seende. Det binokulära synfältet är den del av det totala synfältet, där höger och vänster ögas synfält överlappar varandra.

I begynnelsen var de första fotografierna svartvita eller riktigare beskrivet, de var i gråskala. En del anser att de svartvita fotona är intressantare eftersom de är mer kontrastrika än färgfoton. Den kontrastfärg som användes var sepia som gav en brunaktig färg till fotografierna. Svartvita fotografier hade marknadsdominans även efter det att färgfilmen hade utvecklats. Mycket berodde det på att fotografering med svartvitt var billigare och krävde mindre utrustning. Det var också betydligt lättare att framkalla svartvit eftersom det var färre steg i processen. Färgfilmen tog dock över marknaden under andra halvan av 1900-talet.

Färgfotografi
Redan under mitten på 1800-talet utvecklades färgfotografering. Fixeringen av bilderna kom att vara ett problem och färgerna bleknade. 1861 togs det första permanenta färgfotografiet. För att kunna ta färgfoton var en metod att använda tre kameror med som vardera hade ett färgfilter framför objektivet. Sannolikt ett som var grönt, ett rött och ett som var blått. På så sätt skapades tre grundläggande kanaler som möjliggjorde att man kunde återskapa en färgbild i ett mörkrum eller framkallningslabb.En rysk fotograf kom att utveckla en annan teknik som utnyttjade tre färgplåtar som togs i snabb följd.

Bröderna Lumière utvecklade autochromemetoden och principen additiv färgblandning.

Filmtillverkande företag som tyska Agfa och amerikanska Kodak kom under mitten av 1920-talet med nya lösningar som byggde på subtraktiv färgblandning. De hade snabbare exponeringstider. Agfas Agfacolor Neu (1936) var lättare att framkalla då färgen var integrerad i emulsionslagren.

Polaroid
Polaroid introducerade 1963, de första färgfilmerna som kunde framkallas på ett par sekunder och det skedde inuti kameran.

Digitalt fotografi
Med dagens smartphones och läsplattor tas en mängd fotografier. En av de större skillnaderna mot förr är att man inte längre behöver lämna in bilderna till framkallning. Misslyckade bilder kan raderas direkt och man kan visa sina bilder för omvärlden via bildgallerier på den egna hemsidan eller på sajter som Instagram. Fotografier kan lätt manipuleras av en som är duktig på att arbeta med digitala bildbehandlingsprogram.