Lennart Nilsson – mästerfotografen

Den världsberömde fotojournalisten Lennart Nilsson föddes i Strängnäs 24 augusti 1922 och avled i Stockholm 28 januari 2017. Ända sedan han fick en kamera av sin amatörfotograferande far som elvaåring var han fotografin trogen och skulle komma att revolutionera fotokonsten inom främst det vetenskapliga fotograferandet. De bilder, för vilka han uppmärksammats som en av världens främsta vetenskapsfotografer, började han arbeta med under sena 1950-talet. Lennart Nilsson blev världsberömd för sina unika bilder på fostrets utveckling i livmodern, men hans bana som fotojournalist hade redan rönt stor uppmärksamhet innan han en dag 1953 råkade halka in på vetenskapsfotografering.

Redan under 1940-talet blev han en framgångsrik nyhets- och porträttfotograf. Han frilansade för bland annat Åhlén & Åkerlunds bildmagasin Se och BildJournalen. Är du själv frilansare kan du numer lätt skicka faktura som privatperson med hjälp av dessa specialbyggda tjänster för fakturering och betalning. Det var under ett uppdrag till Sabbatsbergs sjukhus i slutet på 1940-talet som Nilsson råkade få syn på några embryon som förvarades i glasburkar. Han fascinerades över hur pass utvecklade de små fostren var, och vilken detaljrikedom de hade. Han fotograferade dem och när han 1953 fick ett uppdrag av Life Magazine att bevaka tillsättningen av Dag Hammarskjöld som Generalsekreterare för FN, visade han bilderna för Life. Redaktionen blev eld och lågor över bilderna och de publicerades. Han ombads att försöka skaffa fler bilder av embryots olika utvecklingsstadier.

Han arbetade med hjälp av endoskop och specialbyggd optik. Efter tolv års arbete lyckades han komma tillbaka till Life med bilderna som även ingick i boken ”Ett barn blir till” som gavs ut 1965. Life tryckte 16 sidor plus omslaget med Lennart Nilssons epokgörande bilder. Detta nummer av Life Magazine, som hade tryckts i åtta miljoner exemplar, sålde slut på fyra dagar. En sådan uppmärksamhet har endast bilderna från månlandningen rönt. Boken ”Ett barn blir till” har kommit ut i fem omredigerade och uppdaterade utgåvor. Den har översatts till mer än tjugo språk och är en av de mest sålda fotoböckerna i världen.

Reportaget i Life och boken från 1965 etablerade Lennart Nilsson som världens främste vetenskapsfotograf. Efter framgångarna med bilder på embryon och livets utveckling fortsatte han med att ta fantastiska bilder inuti människokroppen. Han var ständigt nyfiken och fortsatte att utveckla fotografins möjligheter i resten av sitt liv. Han var en av de första att börja använda svepelektronmikroskop i fotografering och genom det arbetet blev han den förste att fotografera HIV-viruset och SARS-viruset.

Lennart Nilsson fick mängder av hedersbetygelser för sitt arbete. Bland annat var han den förste att erhålla Hasselbladspriset. Han erhöll tre hedersdoktorat, och en professorstitel. Han vann två Emmys för sina filmer om människan. Den kanske största hedersbetygelsen är att hans bilder packades in i de två Voyager-sonderna som utforskade vårt solsystem och numer svävar mot nya okända mål. Voyager-sonderna är de människobyggda objekt som befinner sig längst från Jorden.

Lennart Nilsson var alltid ödmjuk och oerhört professionell i sitt arbete. Han sade att han strävade efter att göra det osynliga synligt och att genom sina bilder avslöja det okända i det mycket välkända. Försök köpa eller låna hans fotoböcker.

Ljussättning vid fotografering

Om man känner att man kommit till ett stopp på naturligt ljus kan man alltid testa att lägga till en blixt i det hela, det kan ge det lilla extra och funkar utmärkt i dagsljus. Det fantastiska med blixt är att omgivningen kan samtidigt bli väldigt snyggt ljussatt samtidigt som man fotograferar en person på bilden. Om man däremot vill ha ett mjukare ljus är inte blixt rätt väg o gå utan då kan man införskaffa sig en reflexskärm och leka fram ljuset med hjälp av den naturliga ljuskällan som solen.

Blixt får bilden att ”poppa”

Många fotografer använder sig av blixt för att få bilderna att ”poppa”, bland annat Anna Sigvardsson Högborg som var med i en artikel i Kamera & Bild om just detta. Hon har fotograferat i många år och testat många olika blixtar men föredrar Profoto, framförallt B1:an som är trådlösa. Hon använder sig mycket av Beauty Dish som används att ljussätta porträtt och Soft box som är till för att lätta upp skuggorna. Hon menar att många gånger kan man använda solen som en blixt och man kommer långt med en lampa i sin utrustning och då brukar hon placera personen med solen bakom och blixten framför.

Om man vill börja med blixtar

Vill man fotografera med blixtar är det bättre att köpa vettig utrustning redan från början, bättre man sparar en längre tid än att man går igenom massa olika märken med kortare intervaller. Kanske till och med bättre man köper sig en speedlite som är handhållen och övar med tills man har ekonomi till lite dyrare och ordentliga. Det man ska tänka på är bara att med blixtar kan det bli lite mer otympligt och det är tungt, en fördel är att ha hjälp om man har möjlighet. Om man i början vill finansiera sitt intresse kan man behöva ta lite jobb man kanske inte tänkt si från början, bland annat mingelbilder, familjefoto och annat.

Fotoredigering

När du har bekantat dig med din kamera ett tag och tycker att du börjar få till snygga bilder är det dags att ta nästa steg och börja redigera dem. Med redigering kan man verkligen förhöja en bild. Ibland kanske du tar en bild av något du tycker är riktigt vackert, sedan ser du till din besvikelse att bilden inte alls gjorde motivet rättvisa. Det beror på att kameran inte ser saker på samma sätt som ögat. Med hjälp av redigering kan du då förvandla bilden så att motivet ser ut som du minns det.

Redigera med photoshop

Du har säkert hört talas om Photoshop. Det är tillsammans med Lightroom det i särklass mest använda fotoredigeringsprogrammet för professionella fotografer och amatörer. Photoshop kan tyckas svårt att förstå sig på till en början eftersom allt arbete sker i lager, men det finns bra guider att titta på på internet. På Youtube kan du till exempel hitta massor av bildredigeringsvideos där olika personer lär ut sina bästa knep. När du är nöjd med dina bilder kanske du vill att fler ska se dem? På bloggar och Youtube kan du få tips på hur dina foton når ut i sociala medier.

Gratisprogram för bildbehandling

Om du vill känna dig för lite först och inte investera i ett bildredigeringsprogram direkt, kan något av de gratisprogram som finns på nätet vara en bra början. Gimp är ett exempel på ett sådant. Fördelen med Gimp är att det fungerar på liknande sätt som Photoshop. Det gör att du lär dig grunderna i Photoshop trots att du inte använder dig av det. Andra populära redigeringsprogram är till exempel Xnview och Zoner photo studio. Kom ihåg att det är viktigt att våga leka loss när du redigerar bilder. Även om det finns bra grunder att hålla sig till så är bildredigering och smak alltid personligt.

Analog fotografering

I dagens digitala värld är det många som återvänder till teknikens rötter, och väljer LP-skivor framför mp3-filer, VHS-band framför Netflix och pappersböcker framför e-böcker. Fotografering är inget undantag, då skaran av fotografer som väljer att fota med film istället för med pixlar blir allt fler. De som föredrar analog fotografering framför digital fotografering talar ofta om en särskild känsla som bilder fotade analogt får, jämför med digitala bilder. Kanske är det de naturliga färger och det dynamiska omfång som nästan bara kan återskapas med just färsk film av bra kvalitet som de menar. Vissa föredrar också analog fotografering för att man tvingas till ett långsammare tempo, medan ytterligare andra gör det av rent nostalgiska skäl, för att få använda gamla kameror. Oavsett av vilken anledning du funderar på att börja fotografera analogt finns det några saker du bör tänka igenom.camera-1045665_960_720

För det första måste man bestämma sig för vilken typ av film man vill använda. Dagens filmer är avancerade och ger bilder av hög kvalitet, men kanske är det inte det man vill uppnå? Om man vill fota en stadsbild med hög stämning kanske man hellre väljer en äldre, svartvit film. Ska man däremot fota en livfull trädgårdsscen kan en mer modern film vara att föredra. Ekonomi spelar också in till viss del, då svartvit film är betydligt enklare och billigare att framkalla hemma. Vill man åstadkomma en viss effekt ska man dock inte dra sig för kostnaden att lämna in filmen till framkallning.

Man måste också bestämma sig för vilket format man ska använda: småformat, mellanformat eller storformat. Småformat har den fördelen att det är billigt, enkelt och flexibelt. Det är ett så omtyckt format att det är detta som har blivit standard (fullstorlek) i digitalkameror. Nackdelen (i vissa fall) är naturligtvis att det är litet. Väljer man mellanformat eller storformat börjar priset per bild klättra, och varje fotografi kräver därför mer eftertanke och precision. Det är ett långsammare arbetssätt, som många föredrar i dagens stressade samhälle. Att ta ett fotografi i storformat kan för en fotointresserad ha samma effekt som ett varmt bad i badkar har för någon annan. Storformat kallas därför också ”fotografins zen-buddhism”.

meeta